lördag 6 juni 2015

Lite uppmuntran!

Har funderat ett tag på vad vi ska ge barnens fröknar i sommar present. Vi brukar gå ihop oss (alla föräldrar som vill) o köpa en blomma. Men så brukar vi ge nåt från bara våran familj :) Förra året gjorde jag egna present korgar me frukt, choklad o alkoholfri champagne. Ville ge nåt annat i år (året innan fick alla en liten blomma i var me varsitt kort. Så fick jag se denna på en blogg (som ett tips) o kände direkt att den MÅSTE jag köpa o ge....

Den är så uppmuntrande o stämmer så väl. Skulle sj bli jätte glad av o få sån (som pedagog) hihihi!

Man klagar o gnäller en del, o visst, som alla ställen, så har de sina brister de me. Men det är inte pedagogerna utan de högre som har det ansvaret. Jag vill lyfta upp o uppmuntra dessa pedagoger som gör så gott det kan, o som ger det där lilla extra. På Ida o Tims avdelning är de 6 st, det har dock varit en del sjukskrivningar o de har haft en del vikarier, några av dom känns som "ordinarie" för dom är praktiskt taget alltid där. Men jag kan säga att alla dessa 6 pedagoger o ett par vikarier, känns så glada, så inspirerande. Det känns som om de brinner för sitt jobb. Vissa visar det mer än andra. O alla har sina olika sätt o bemötande. Vissa har en plats i ens hjärta pga av hur de fångat våra barn. O det som är så ledsamt är att tre av dessa ska slita. O de känns skit rent ut sagt!!! En av dom gillar Tim så otroligt mkt, hon förstår sig verkligen på vår lilla kille. Hon är ALLTID glad, lyssnar o är tillmötesgående. Den enda fröken han någonsin ritat en teckning (o det är stort då han nästan aldrig ritar) när jag tänker på att hon ska sluta vill jag gråta. Ingen har jag fastnat för så mkt som henne. Jag förstår varför hon måste sluta (hon ska nämligen läsa till specialpedagog) men när hon o jag pratat o detta kommer på tal, att hon ska sluta. Då står vi båda me tårar i ögonen....
Den andra är en som Ida verkligen har fast sig vid. Hon ger henne blommor, kramar, vill alltid berätta nåt för henne. O så köra lite me henne ;) Men denna fröken tar verkligen till sig barnen. Lyssnar på alla, vill alla så väl, så otroligt omhändertagande. Ida (o jag) kommer sakna henne såååå!!!! (Hon ska börja på en annan, lite mindre förskola, i Funbo) Sen den tredje, hon kan va ganska bestämd men på ett bra sätt. Framför allt ida är rätt fäst vid henne. Oxå väldigt glad o lyssnar alltid på barnen. Hon ska flytta till ett annat land där hennes man blivit stationerad (han jobbar inom militären) Så på Tims avdelning kommer det bli en ny pedagog men sen kommer det upp två "nya" från småbarnsavdelningen men båda dom två har han haft. För Ida är jag rädd att det kommer bli en tuff höst. Hon älskar o va på Fantasin (avdelningen hon nu går på) hon har ju gått där 1.5 åt o känner sig så hemma!! Hon ska flytta till storbarnsavdelningen som heter Äventyret o där kommer nästan alla fröknar va nya. En från hennes avdelning följer me ner, men hon har varit/är vikarie egentligen. O sen kommer en tillbaka som varit borta ett år. O blir det jobbigt för Ida kommer det ju såklart bli jobbigt för mig me... Kan tänka mig att hon kommer vilja följa me Tim till fantasin när han lämnas där... Det är ju hennes trygghet nu, o så ska dom två va på varsina avdelningar igen. Det tror jag dock bara kommer bli bra! O jag tror att Ida kommer älska miljön på Äventyret. Den är verkligen så stimulerande, utmanande o inspirerande! Men det kommer ta tid för henne. Min älskade lilla tjej som bara blir större o större!!

Men iaf, jag skulle ju vilja ge nåt till dessa tre som ska sluta oxå (tavlan är ju nåt de kan sätta upp antingen i personalrummet, el inne i rummet de kallar hjärtat, som är mitten rummet på avdelningen) men vill ge me nåt till dom som slutar. Så funderar på om jag i veckan ska knåpa ihop ett varsitt kort till dom där jag skriver några rader till var o en, o sen får barnen rita el göra nåt i det... Ska fundera lite ;)

Nu vart detta ett betydlig längre inlägg än tänkt. Men det bara bubblade ur mig!

Nu ska jag sova! Godnatt på er! :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar