Det är tuffa tider just nu...

Nån tid till o fixa o dona o njuta att det snart är 1a advent finns inte... Det ser HEMSKT ut är hemma!! Min tids plan har falerat totalt!! Huvudet går på högvarv på ett sätt för att försöka få till o hinna me allt , men samtidigt står det helt still o jag går i min dvala... Sorgen o saknaden efter Busan är då enorm att det värker inom mig! Tänker jag på henne kommer tårarna, ser röd o svullen ut runt ögonen av alla tårar... Samtidigt kan jag inte sörja så som jag vill... Oron över att Ida mår som hon mår o att jag tycker så synd om henne tar över...
Va ut till kilen där huset står tomt o där man ej kommer vara mer, känns tungt!

Det är bara FÖR mycket nu... Självklart går allt detta före storstädning, pynt o julbak. Men från att ha längtar o sett fram emot det sååå känns det nu bara så himla jobbigt o tungt... Vill njuta av det, inte bara stressa o fixa för att "få det gjort". Men just nu är första prio Ida, ja båda barnen såklart! Kanske orkar fixa nån kväll, el?! Sover ju inget på nätterna så när kvällen kommer är jag sååå trött!!!

Känns som att jag bara klagar o gnäller.., men det är så här mitt liv ser ut just nu... Men det blir bättre, det blir det!!!

Godnatt på er!!


Såhär låg Ida i min famn hela em <3