Inflammatorisk ryggsjukdom

Det är diagnosen jag fått. Läkarna är till 90% säkra att det är den. Jag är sj lika säker då det mesta stämmer in på mig. Jag har ännu inte utvecklat det till den svåraste, ankyloserande spondylit. O jag hoppas verkligen att det inte utvecklas till det... Så här skrivs det om inflammatorisk ryggsjukdom:

Allmänt

Bechterews sjukdom beror på inflammation, framförallt i muskelfästen och leder. Man får ont, blir trött och stel. Smärtan kommer och går i perioder, oftast tätare i början. Orsaken till sjukdomen är okänd men risken att få den ökar om man har en nära släkting med Bechterews sjukdom.

Sjukdomen är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor. Oftast blir man sjuk innan man fyllt 40 år. Sjukdomen kan inte botas, men med behandling kan den lindras och hejdas.

Symtom

Det är vanligt att man

• får ont i nedre delen av ryggen och i skinkorna
• är ovanligt trött
• känner sig allmänt sjuk, tappar matlusten och går ner i vikt, har feber eller mår illa.

Man kan också få inflammation i bäckenet, höfterna, axlarna och käklederna. Ibland kan även ögonen bli inflammerade och då blir de bland annat röda, gör ont och synen bli dimmig.

Behandling

När man får Bechterews sjukdom är det viktigt att snabbt komma igång med behandling. Att röra sig och motionera varje dag hjälper mot smärtan och stelheten. Massage och varma bad brukar också hjälpa.

Ofta får man gå i sjukgymnastik och få olika mediciner som hjälper mot smärtan och inflammationen. Vid Bechterews sjukdom kan små leder, till exempel i tår eller fingrar drabbas. Speciellt för Bechterews sjukdom är att inflammationen och smärtan också kan drabba en stor led i höftbenet, sakroiliakaleden. En kortisoninjektion i leden kan då ge långvarig lindring av symtomen.

Är sjukdomen så svår att en led har skadats kan den behöva bytas ut genom en operation.

När ska man söka vård?

Om man har haft en molande värk i ryggslutet eller i skinkorna under en längre tid kan man kontakta sin vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen.

Vad händer i kroppen?

Inflammation i muskler och leder

Bechterews sjukdom är en kronisk inflammationssjukdom. Inflammationen drabbar olika vävnader som ledband, muskelfästen och leder. Det vanligaste är att man får Bechterews sjukdom i ryggraden. Då sitter inflammationen framför allt i de längsgående ledbanden men kan också sitta i de små lederna mellan kotorna.

Sjukdomen börjar ofta med en smygande värk i nedre delen av ryggen eller i skinkorna, särskilt på morgonen. Efter något år med sjukdomen blir värken mer ihållande och i sena stadier av sjukdomen kan de inflammerade vävnaderna ombildas till ben. Det kan leda till stelhet och långvarig smärta.

Det går inte att bota sjukdomen, men smärtan och stelheten kan både lindras och förhindras med hjälp av mediciner och fysisk träning, särskilt i ett tidigt skede av sjukdomen. Därför är det viktigt att man får diagnosen så tidigt som möjligt.

Andra namn för Bechterews sjukdom är pelvospondylit och ankyloserande spondylit.

Bechterews sjukdom tillhör en grupp av de reumatiska sjukdomarna, spondartriterna, som drabbar leder och muskelfästen. Till spondartritgruppens sjukdomar räknas bland annat Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, och ledsjukdomar som är förknippade med inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel Crohns sjukdom och reaktiv artrit.

Orsaken är inte känd

Det är ett samspel mellan ärftliga anlag och miljöfaktorer som avgör om man får Bechterews sjukdom.

Orsakerna till sjukdomen är inte kända, men av någon anledning uppstår inflammation i vissa vävnader i kroppen, till exempel muskelfästen och leder. I de inflammerade vävnaderna samlas stora mängder vita blodkroppar som bildar olika inflammatoriska ämnen. Det gör att man blir trött, får ont och blir stel, dessutom kan de inflammerade vävnaderna retas eller brytas ned.

Om sjukdomen blir svårare

Sjukdomen yttrar sig mycket olika hos olika personer. Oftast är sjukdomsförloppet lindrigt och de flesta kan fortsätta med sitt vanliga arbete och sina fritidssysselsättningar.

I ovanliga fall kan sjukdomen vara besvärligare och snabbt göra att vardagliga rörelser blir svåra att utföra. Det gäller framför allt om man tidigt får inflammation i höfterna, om man har dålig effekt av vissa antiinflammatoriska läkemedel och om man får dålig rörlighet i den nedre delen av ryggen, den så kallade ländryggen.

Symtom och diagnos

Ont i ryggen och skinkorna

Sjukdomen börjar ofta med en smygande, dov värk i nedre delen av ryggen och i skinkorna under flera veckor, och ibland månader. Många gånger byter smärtan plats mellan höger och vänster skinka. Det kan vara svårt att avgöra exakt var smärtan sitter.

Sjukdomen börjar ofta i unga år, grovt räknat någon gång mellan 15–30 års ålder. Det är vanligare att män får sjukdomen. När kvinnor får Bechterews sjukdom är det oftast med stelhet och smärta från höftområdet med inflammation av sakroiliakalederna.

Smärtan blir värre när man hostar, nyser eller plötsligt böjer eller vrider ryggen. Den blir också värre om man inte rör sig. Det kan till exempel vara svårt att sitta eller ligga länge. Därför har man oftast mest ont på natten och på morgonen. Man kan ha så ont att man inte kan kliva ur sängen förrän på eftermiddagen.

Man kan också känna sig ovanligt trött. Att ha ont på natten gör att man sover dåligt, får en störd sömnrytm och blir trött. Men tröttheten beror också på att man har en pågående inflammation i kroppen.

En del som får Bechterews sjukdom kan också känna sig allmänt sjuka. Man kan tappa matlusten, gå ner lite i vikt, må illa eller ha låg feber. Sådana allmänna symtom är speciellt vanliga vid barnformen av Bechterews sjukdom.

Bechterews sjukdom går i skov

Ibland är inflammationen mer aktiv och ibland är den mer lugn. När inflammationen är aktiv säger man att man har ett skov. Immunförsvaret som deltar i inflammationen regleras av både drivande och bromsande ämnen och celler. I vissa skeden är de drivande ämnena starkare än de bromsande och i andra skeden är det tvärtom.

Svängningarna mellan drivande och bromsande ämnen och celler kan förklara skoven. Det är ofta tätare mellan skoven under den första tiden man är sjuk.

Inflammation i muskelfästen

Oftast inflammeras muskelfästen, det vill säga de ställen där musklernas senor fäster till skelettet. Men ligament och benhinnor kan också bli inflammerade.

Inflammationen i muskelfästena kan göra att det känns ömt nära lederna. Platser som ofta drabbas är fogarna mellan revbenen och bröstbenet, ryggkotornas taggutskott, höftbenskammen, den stora lårbensknölen, sittbensknölen, fotknölarna, framsidan på skenbenet, akillessenefästet och fästet för bindvävsplattan under fotsulan. Inflammation i muskelfästena kallas på fackspråk för entesit.

Efter ett skov, när inflammationen läker, kan vävnaderna som varit inflammerade ombildas till ben. Då blir de stela och lederna blir svåra att böja. Stelheten går inte tillbaka, utan är permanent.

I svåra fall kan det göra att man får svårare att andas, svårt att klä på sig.

Inflammation i lederna

Det är också vanligt att lederna mellan revbenen och bröstbenet är inflammerade. Då kan både ledkapslar och senskidor svullna och man får ont.

En del av de inflammatoriska ämnena som bildas av de vita blodkropparna fräter sönder brosket som klär ledytorna. När brosket är förstört gnids ben mot ben i leden och det gör mycket ont. När det gör ont drar musklerna ihop sig, och senorna som omger leden drar på ett felaktigt sätt. Samtidigt bryts brosket ner, och leden blir sned och man får en felställning som ger ännu mer smärta. Man kan också få muskelspasmer.

Flera leder kan bli inflammerade, bland annat

• bäckenlederna
• ryggraden
• höfterna, axlarna och knäna
• käklederna.

Man kan också få inflammation i andra organ i kroppen, till exempel i ögonen eller i kroppspulsådern.

Ryggraden och bäckenlederna

Oftast sitter inflammationen i den nedre delen av ryggraden och i bäckenlederna. Det gör oftast ont på ena sidan i ryggen eller i den ena skinkan, men smärtan kan växla sida. När man har haft ont i några månader upp till ett halvår får man för det mesta ont på båda sidor.

Om inflammationen sitter högre upp i ryggraden kan man få smärtor i bröstet, som förvärras av hosta eller kraftiga andetag. Ibland kan det misstas för hjärtinfarkt eller kärlkramp. I mycket svåra fall kan stelheten i bröstkorgen begränsa andningen och göra att man blir andfådd vid lättare ansträngning.

Tidigt under sjukdomsförloppet är det vanligt att man får inflammationer i olika muskelfästen. Om muskelfästena i övre delen av ryggen blir inflammerade leder det ofta till att man får huvudvärk. Ibland kan också förmågan att köra bil försämras i samband med att rörligheten i nacken blir sämre. Senare under sjukdomen kan muskelfästena förbenas, stelheten bli bestående och värken ändra karaktär.

Höfter och axlar

Så småningom kan också höfter, axlar och knän drabbas av inflammationen. Det kan medföra ganska stora funktionsnedsättningar eftersom rörelseomfånget i lederna begränsas. Det kan till exempel bli svårt att gå eller svårt att utföra vissa rörelser med armarna.

Käklederna

I vissa fall kan även käklederna inflammeras. Får man inflammation i käkleden gör det ont och det kan vara svårt att gapa. Då är det viktigt att man har kontakt med en tandläkare och bettfysiolog. En injektion av kortison direkt i käkleden hjälper ofta mot käkledsinflammation.

Ögon

En fjärdedel av alla som har Bechterews sjukdom får någon gång även en inflammation i ögats regnbågshinna, så kallad irit. Det är vanligare i början av sjukdomen och kan ibland vara första symtomet. Inflammationen uppstår nästan alltid bara i ett öga. Man får plötsligt besvär av smärta, ökat tårflöde, ljuskänslighet och dimsyn. En attack kan sitta i två till tre månader.

Inflammationen är allvarlig och om man inte får behandling kan synen bli sämre, det är därför viktigt att man snabbt tar kontakt med vårdcentralen eller en ögonläkare om man får besvär från ögonen. Om man får kortisondroppar och pupillvidgande ögondroppar är det ovanligt att synen försämras. Har man en gång fått en ögoninflammation när man har Bechterews sjukdom är det vanligt att den kommer tillbaka.

Hjärta och kärl

Hos personer med svårare sjukdom kan kroppspulsådern bli inflammerad. Det kan ge svaghet i den delen av kroppspulsådern som avgår från hjärtat. Då vidgas kärlet och ett läckage kan uppstå vid en av hjärtklaffarna, den så kallade aortaklaffen, vilket kan leda till att hjärtat pumpar sämre.

Senare forskning har också visat att risken för hjärtinfarkt och stroke ökar hos personer med Bechterews sjukdom. Mycket tyder på att det är den inflammatoriska reaktionen i kroppen som med tiden ger en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.

Risk för frakturer i ryggraden

Inflammationen vid Bechterews sjukdom drabbar ofta ledband och mjukdelar kring ryggradens kotor. Det gör att man blir stel. Om det inte går att hejda inflammationen kan ryggraden drabbas av förbening, vilket innebär att mjukdelarna mellan kotorna ombildas till ben. Stelheten blir då bestående.

Den förbenade ryggraden blir också skör, och det kan uppstå frakturer i kotorna som påverkar ryggmärgen. Då kan en steloperation av delar av ryggraden bli nödvändig. Om man har besvär som tyder på att nerver har kommit i kläm kan en ortoped eller neurokirurg ta bort de benbitar som trycker på nerverna.

Man kan bli nedstämd

Psykisk påverkan med nedstämdhet är vanligt vid Bechterews sjukdom och beror bland annat på inflammationen i kroppen. Inflammationsmolekylerna påverkar områden i hjärnan och resultatet blir ofta att man känner sig nedstämd.

Olika undersökningar

För att läkaren ska kunna ställa diagnos är det viktigt att man förklarar hur det smärtar, när smärtan började och om den har förflyttat sig mellan olika sidor av kroppen. Läkaren frågar om det gör ont när man sitter eller ligger och om det blir bättre av att röra sig. Läkaren undersöker också rygg, leder, hud och ögon.

Vård och behandling

Förbättrade framtidsutsikter

Framtidsutsikterna om man har Bechterews sjukdom har förbättrats väsentligt under det senaste decenniet. I dag kan läkare ställa diagnosen tidigare, de är bättre utbildade inom sjukdomsområdet och de som har sjukdomen är mer kunniga och välinformerade om den.

Även tidig medicinsk och sjukgymnastisk behandling och insatser av reumatologiska team med läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och kurator har förbättrat framtidsutsikterna för den som har sjukdomen.

Viktigt med stabil vårdkontakt

Med rätt diagnos och råd om träning kan mycket av smärtan och stelheten förhindras. I början av sjukdomen kan man ha mest besvär från musklerna, på grund av muskelkramper eller överansträngning av musklerna. Det betyder att både medicinering och träning kan ge stora förbättringar.

Om man har en stabil kontakt med vården är möjligheterna mycket goda att man kan undvika långvarig smärta och stelhet. Men effekterna av olika behandlingar varierar mycket från person till person.

Viktigt att röra sig

Man kan vårda sig själv genom att röra på sig. Man kan till exempel ta promenader eller gymnastisera. Det bästa är om man kan göra det varje dag. Daglig motion hjälper både mot smärtan och mot stelheten. Att duscha eller bada varmt kan också lindra smärtan och stelheten.

Att hålla i gång kroppen kan vara svårt när man har ont, men det finns sätt som brukar fungera som till exempel träning i varmvattenbassäng, promenader, cykling och andra typer av lugn motion. Smärtlindrande medicinering kan också underlätta träningen. Var och en bör i samråd med sjukgymnast hitta lämpliga sätt att röra på sig.

Man behandlas med mediciner

Förutom sjukgymnastik behandlas man också med smärtlindrande och inflammationsdämpande läkemedel. Är sjukdomen lindrig eller bara måttligt aktiv räcker oftast antiinflammatoriska och smärtstillande mediciner tillsammans med sjukgymnastik och egen träning.

Är sjukdomen mer aktiv används oftast starkare mediciner som kan bromsa ledinflammationen och som innehåller metotrexat, sulfalazin och kortison.

Sjukgymnastik för att lindra smärta och förhindra stelhet

Det är lättare att lindra smärta tidigt i sjukdomsförloppet än senare.

Smärtan lindras med hjälp av smärtstillande mediciner, tillsammans med olika slags sjukgymnastik, som till exempel akupunktur, massage eller träning i varmvattenbassäng. Även värme, rörelse, beröring och nervstimulering ger smärtlindring.

Sjukgymnastik med fysisk träning kan också förhindra att leder och muskelfästen stelnar och omvandlas till ben.

Läkemedel

De läkemedel som kan används vid Bechterews sjukdom är

• smärtstillande mediciner
• antiinflammatoriska läkemedel
• sjukdomsmodifierande läkemedel
• kortison.

Jag har valt ut det jag tror är mest intressantast för er att veta. Det är mycket men det står ännu mer att läsa om. Men detta kanske kan ge er en bild av vad det är jag tampas med. Det är pga detta som revbenen bråkar med mig o "hoppar snett" låser sig.....

Fråga på om det är nåt ni undrar över!